SKIT I LEVERN!

Man kan väl säga att den pågående Pandemin räddade mig denna gång och jag har fått en liten respit fram till hösten. Rädda mig från vad? Läkaren och jag kom överens om att vi inte ska belasta IVA på Borås lasarett just nu, det har fullt upp med alla patienter som drabbats av Covid 19. Men varför skulle jag läggas in på IVA?

Som lite äldre man så brukar vi ha lite besvär med prostatan. Jag känner inga besvär med den men mina PSA-prov är lite för höga och det har läkarna tagit fasta på och de vill då ta vävnadsprover från min prostata. Första gången de ville göra det var någon gång under våren 2016.

När de tar dessa vävnadsprover så går de in med något instrument i ändtarmen och sticker in någon form av nål eller liknande på tio olika ställen i prostatan. Det förstår man ju att i ändtarmen finns säkert en massa konstiga bakterier och annat ”skit”.

Okej, jag fick åka hem och jag fick med mig ett informationsblad där det stod att om jag skulle börja må illa eller känna andra obehag så skulle jag inte söka vård på vår lokala vårdcentral utan komma direkt till akuten på Borås lasarett. Längst ner stod det med stora bokstäver att jag inte skulle ta någon nummerlapp och jag skulle absolut inte sitta och vänta utan ta med mig detta papper så skulle jag få komma in direkt. Jag åkte hem och det var som en vanlig dag men framåt kvällen så kände jag mig lite konstig och la mig ovanpå sängen för att vila lite. Christina satt och kollade något på TV.

Det smög på sig mer och mer och plötsligt så började jag att skaka intensivt och hyperventilerade. Jag kunde inte ropa på Christina men lyckades få iväg ett telefonsamtal, i alla fall så att det ringde i vardagsrummet. Hon kom in och upptäckte att nu var det något allvarligt på gång. Snabbt bestämde vi oss för att åka in till akuten och naturligtvis skulle det viktiga papperet med. Hon släppte av mig vid ingången och åkte för att parkera bilen.

När jag kom in tog jag ingen kölapp utan gick direkt till receptionen och visade upp mitt papper men hon sa bara att jag skulle gå och ta en kölapp och sätta mig. Jag visade henne vad det stod på papperet men hon bara upprepade: ”Ta en kölapp och sätt dig”. Lydig som jag var så gjorde jag det, mitt anfall hade ju lugnat ner sig och jag skakade inte och andades mer normalt. När Christina kom tillbaka så var hon förvånad över att jag satt i väntrummet och då hon talade med samma tjej i receptionen fick hon samma svar, ”ta en kölapp och vänta på er tur” Hon kom och satte sig vid min sida och då fick jag åter ett anfall. Jag började att skaka intensivt och hyperventilerade och jag var tvungen att lägga mig ner på en soffa. Där låg jag och skakade, hyperventilerade och var knappt kontaktbar.

Då hände något som jag senare har fått berättat för mig. En stor kraftig man som bröt starkt på finska reste sig och gick fram till receptionen och skrek högt med sin brytning på finska: ”Men för helvete, ser ni inte hur han lider, han har ju svåra plågor! FÖR HELVETE, lyfta på era förbannade aschlen och se till att ta hand om mannen, ser ni inte hur han lider. FÖR HELVETE, detta är väl en akutmottagning inte någon djävla vårdcentral För helvete, reagera!”

De kom sedan snabbt med en rullstol som jag fick sätta mig i, fortfarande skakande och hyperventilerande och jag har inte så stort minne av vad som sedan hände på akutavdelningen mer än att jag fick några sprutor och de fäste ett dropp i min arm. Vad de pumpade in i mig vet jag inte men mitt anfall lugnade ner sig. Efter någon timme blev det bestämt att jag skulle läggas in på IVA för behandling av min blodförgiftning och Christina kunde åka hem. Hon skulle återkomma nästa dag med lite personliga saker som vi inte hade hunnit ta med och vi visste ju inte att jag skulle få ligga kvar.

Jag blev inlagd på en sal där det låg en annan patient bakom en skärm, jag fick ett dropp i ena armen och något annat i den andra, jag tror det senare var någon form av näringslösning. Så fick jag en kateter också med en påse liggande på golvet, bra då behövde jag inte gå på toaletten. Nästa morgon så flyttade de mig till en enskild sal, de hade upptäckt att jag hade resistenta bakterier i mitt blod och kunde då inte ligga tillsammans med någon annan. Varje gång det kom in någon i salen så satte de på sig plasthandskar och ett engångsförkläde i plast som de sedan kastade i en säck innan de lämnade rummet. Så gör de säkert i dag också under pandemin men med mycket säkrare skyddsutrustning. Jag låg på enskild sal men var inte helt isolerad, jag fick ta emot besök av min familj. Personalens säkerhetsåtgärder var bara för att de inte skulle sprida mina bakterier till andra patienter.

Jag ska inte tråka ut er för mycket men det hände verkligen mycket annat de kommande dagarna. Det kommer en fortsättning i min kommande LGs Funderingar. Och då kommer också förklaringen på rubriken ”SKIT I LEVERN”. Jag ska nu bara tala om att jag kom in på en onsdag och läkaren sa att du kommer nog hem på fredag. Så blev det inte! (Fortsättning följer)

Jag ska bara avslutningsvis berätta att det kom en avdelningschef och förhörde mig angående vad som hade hänt på akutavdelningen och att det skulle tillsättas en intern utredning. Läkarna sa att ”de behöver inte ha någon högre medicinska utbildning för att sitta i receptionen på akutcentralen, men nog fa-an ska det väl kunna vara läskunnig”.

I nästa LGs Funderingar kommer det mer om vad som hände på ”PENSIONAT GYLLENE TARMEN”

1 svar på ”SKIT I LEVERN!

  1. Fruktansvärt !!! Ser med spänning fram emot fortsättningen…
    Du skriver Väldigt bra 👏

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *