1963

Kommer ni ihåg vad som hände 1963? Tja, det är säkert inte alla som kommer ihåg det, för att ni är för unga, men ni som har den rätta åldern inne kommer väl ihåg att det var ett mycket händelserikt år. En av de viktigaste händelserna var att jag fyllde 18 år det året och fick vara med och bestämma vilka som skulle sitta i Sveriges riksdag och även själv sitta i riksdagen, men jag fick inte handla på Systembolaget.

Mycket annat hände också i Hudiksvall, i Sverige och ute i Världen. Nu i början av 2018 så har många smittats av Mässlingen men under 1963 så hade vi en stor och allvarlig smittkoppsepidemi. Kommer ni ihåg att Amerikas president Kennedy mördades detta år och att överste Stig Wennerström åkte fast. Han som var och troligtvis fortfarande är, Sveriges största spion, eller den som spionerat på Sverige för Sovjet.

Presidentmord och spionskandal var stora saker men det fanns det som var värre. Det var under lång tid strejk på Vin- och Spritcentralen, men Systembolaget hade öppet. Trots ringa ålder så skulle man naturligtvis ha en liten ”rackabajsare” innan man skulle ut och dansa. Jag kunde ju inte ”köpa ut” som det hette på den tiden men man hade ju kompisar. På den tiden så hyrde jag ett rum på andra våningen i en villa och där bodde också två andra killar. En av dem såg man nästan aldrig till men den andra var en riktig ”hyvens kille” och så jobbade han också på Stadshotellet. I början av spritstrejken så var det inga större problem, Systembolaget hade ju fortfarande öppet, men problemet blev större och större eftersom det inte kom några nya leveranser. Till slut så fanns det bara de allra dyraste sorterna kvar och de hade vi inte råd att köpa, men lösningen kom oväntat från hans arbetsplats. Detta skulle aldrig kunna gå idag men då gick det bra, i alla fall i början. Han lyckades på något sätt övertala någon på Stadshotellet att få köpa sprit från hotellet som ännu hade stora lager kvar.

Vi åkte ofta till Näsviken på dans och det var viktigt att åka buss, riktigt varför kommer jag inte ihåg men det hade väl något med sammanhållningen att göra och att vi alltid var ett gäng som träffades på denna bussresa. Vi hade alltid förfest hos oss tillsammans med några övriga kompisar innan vi gick till bussen och med tiden så fick vi mångas blickar av beundran. Vi var några av de få som fortfarande kunde komma med en ”sjuttiofemma”, för man skulle ju alltid ha med sig en flaska så att man kunde fylla på lite under kvällen, medan några övriga kompisgäng kanske bara hade en liten kvarting av någon dyr cognac, som var det enda som fanns kvar på Systembolaget. Tiden gick och naturligtvis så började det att tryta på spriten även på Stadshotellet och även vi fick acceptera lite exklusivare eller dyrare varianter.

Till slut så blev det riktigt stora problem. En lördag så kom han hem med två lerkrus med Bols Genever. Det är inte många som dricker det numer och det kan jag förstå. Det är väl mer lämpad som en väldigt kryddstark snaps som har smaker som ligger någonstans mellan stark gin och malörtsbrännvin, jag kommer inte ihåg just nu. Men gott var det inte i alla fall. Två lerkrus hade han kommit över, så skulle det alltid vara, den första skulle räcka till groggar på förfesten och den andra skulle med till Näsviken.

Även om det var svårt att få ned de vidriga groggarna på Genever och slödrick så lyckades vi väl, det var bara svårt i början. Som vanligt så gick ett glatt gäng ned på stan och till bussen som skulle föra oss vidare till alla brudar i Näsviken. Jag vet inte om det finns kvar, men på den tiden fanns ett konditori som hette Dackås konditori. Jag tror det hette så på den tiden men om man kollar på nätet nu så ligger det på Hamngatan. Strunt i vad det heter, det var ett konditori på Storgatan. En av kompisarna hade vårt lerkrus innanför livremmen under sin kavaj och ytterrock, någon ropade på honom, han vände sig om och plötsligt så gled lerkruset ur byxlinningen, föll i gatan och gick i krasch. Geneve var inte gott men det var ändå spritstrejk.

LGs Funderingar: Jag vet inte hur länge spritstrejken varade, men det ordnade sig ändå lite längre fram och traditionen med att ha förfest och åka till Näsviken fortsatte även en tid senare, men sedan jag och Ove (vi som tävlade om Inger) skaffade en lägenhet så kom för- och ibland även efterfesterna att hållas där. En tradition som höll i sig ganska länge ändå var att efter varje förfest så skulle vi gå lite tidigare innan vi skulle åka buss. Vi gick alla och ställde oss runt den betongplatta på trottoaren utanför konditoriet där vårt lerkrus med Genever hade ramlat och krossats. Naturligtvis så måste vi minnas denna tragiska händelse med en tyst minut. Den händelsen var för oss större än mordet på Amerikas president Kennedy. Visst kan man ha olika värderingar här i livet, eller hur?

2 svar på ”1963

  1. Du minns fel, gamle man.
    För det första, så var det inte val 1963, utan 1964.
    Och nej, inte ens det året fick du rösta, för rösträttsåldern var 21 år.
    1965 sänktes den till 20, 1969 till 19 och 1975 sänktes den till 18.

  2. Så fel det kan bli, men jag påstod inte att det var val -63 utan att jag fick rösta då, men när man tänker efter så naturligtvis hade jag fel. Håller helt med dig, men det var väl spritstrejk ändå? Kanske bäst att kolla det också? Visst ska man kanske källkontrollera bättre, men en sak var i alla fall säkert, det förbannade lerkruset gick i alla fall sönder precis på den betongplatta som senare fick bli lite av en plats för en ceremoni.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *