Livet förändras

Livet förändras hela tiden, vissa saker försvinner och andra dyker upp igen, fast kanske i annan skepnad. Ta t.ex. ett litet barn som har blöjor och när det blir något större så börjar den med gåstol eller gåvagn. Mycket sker under livet men sedan sker samma utveckling men helt omvänt. De gamla börjar gå med rollator och sedan vid ännu högre ålder så kommer ofta blöjorna tillbaka. Men naturligtvis så sker många förändringar i en människas liv när någon blir änka eller änkeman.

Som nybliven änkling så har jag naturligtvis fått känna på många förändringar och det gäller inte bara känslomässiga förändringar utan även och kanske mest de praktiska och verkliga förändringar som man möter. En sak är detta när du reser och övernattar. Jag har gjort flera resor och kommer att göra flera men om det är för att fly från något eller verkligheten vet jag inte, men naturligtvis så reagerar man när det skall betalas. Som ensam resenär så får du betala ganska mycket med per person än om du reser som ett par. Som t.ex. övernattningarna i den för mig tyvärr inställa Polenresan där jag ensam skulle betala bara några hundralappar mindre än de övriga av ett belopp på mellan sex och sju tusen jämfört med vad de övriga betalade per par. Visst kan man tycka att det är märkligt och dyrt och man funderar på om man skall fortsätta att resa ensam. Men, så kommer det några kloka ord från min dotter Malin: -”Men pappa, se det inte så, se det i stället som att du faktiskt får dessa hundralappar i rabatt för rummet just för att det bara ingår en frukost”. Naturligtvis är det så man skall resonera.

Men det är mer som förändras. Ta t.ex. detta med trädgård och odlingar. För 16 år sedan så beslutade jag att vi skulle totalrenovera vår trädgård. Buskar och träd hade blivit fula och vårt ”trädgårdsland” hade sedan många år bara blivit totalt vildvuxet så Tranemo Trädgårdstjänst var här och rev bort det mesta och man kan säga att vi nästan började om från början. Roger på TT sa att flera borde göra detta. Många har efter trettio år antagligen bytt kök, badrum, tvättstuga och tapetserat om flera gånger men det är samma gamla fula vildvuxna buskar och häckar i deras trädgårdar. Vi rev bort allt och det skulle absolut inte finnas något trädgårdsland eller blomsterrabatter som skulle skötas. Efter något år köpte Christina två pallkragar som hon ville odla något i och några år senare så köpte hon ett växthus och några flera pallkragar. –”Ja, ja, köp du det men du får sköta det själv” sa jag och vidhöll att odla i trädgården var inget för mig. Jag kunde klippa gräset och häcken. När Christina lämnade oss i juni så funderade jag ofta på om jag skulle sälja eller skänka bort växthuset och riva upp alla pallkragar, men bestämde ändå att det får vara kvar tills vidare.

Jag har aldrig varit någon stjärnkock även om jag någon gång då och då har försökt och naturligtvis misslyckats de flesta gångerna. Christina sa att det inte var någon idé att jag försökte –”Det var synd att förstöra så fina råvaror”. Hon var helt fantastisk på att laga mat och med de mest underbara såser och därför höll jag mig i bakgrunden och körde hellre diskmaskin och tvättmaskin. Efter hennes bortgång så blev detta med att laga mat mest något av ett sätt att överleva och jag fick börja läsa recept och försöka. Ibland blev det riktigt gott men samma rätt vid ett senare tillfälle blev mest något att fylla magen med bara för att överleva, man kan inte lyckas jämt.

Förra året var det besvärligt med våra bin och alla bikupor som skulle skötas. På våren fick Lotta och Fredrik ta ett stort ansvar eftersom jag var sjuk länge och Christina ännu värre och cancern tog hennes liv i början på juni och naturligtvis blev inte sommaren och hösten så bra heller, men jag måste försöka gå vidare. Jag kan dock erkänna att ibland kändes det som att jag skulle vilja göra mig av med alla bisamhällen och allt kring honungen och allt annat. Vad var det för mening med allt?

LGs Funderingar: Livet förändras står det som rubrik, men vad är det då som har förändras? Jo, framförallt så har det blivit vår och man kan se livet lite mer från den ljusa sidan. Vad har då hänt med mig? Tro det eller ej, men jag har ett klaffbord som står direkt innanför ett fönster i mitt hus och där har jag satt olika tomater och gurkor och ser med spänning fram mot att de skall växa till sig för att senare planteras ut i Christinas växthus. Inte nog med det, jag har flera fröpåsar med olika grönsaker som jag senare skall så i hennes pallkragar. Hur kan detta komma sig? Jag som lovade och svor att jag aldrig skulle odla så mycket som ett enda salladsblad. Jag vet inte vad som har hänt men jag tycker att det är riktigt roligt och spännande. Har jag ”gröna fingrar” eller blir det bara kompost av mina odlingsförsök? Vad är det som har hänt?

Så är det detta med att överleva, detta med födan som jag tidigare ansett vara något nödvändigt ont som jag måste genomlida, nämligen att laga mat. Tiden har gått och jag har lagat mer och mer mat och jag läser med spänning många olika recept och fler och fler rätter vågar jag mig på. Tidigare när vi jobbade båda två så åt vi oftast inte förrän vid sex-sjutiden på kvällen och det har jag fortsatt med men allt eftersom jag blir mer och mer van vid att laga mat så har jag tyckt att det bara blir roligare och roligare och många gånger har jag ätit redan vid fyra-femtiden bara för att jag riktigt har längtat efter att laga maten, jag har ju hittat ett spännande recept. Visst, det blir fortfarande bra ibland och ibland något som får funktionen att bara fylla magen, men det finns dock något som verkligen kan rädda vilken maträtt som helst och det har många gånger varit min räddning, vad är då det? Jo, det är Gujes fantastiska Chutney. Men det märkliga är att jag tycker det är roligt att laga mat eller försöka laga mat. Vad är det som har hänt?

Fredrik och Lotta har sålt sitt hus och skall flytta fast bara inom Länghem och de känner inte att de kan ha bikupor i sin nya trädgård. Jag håller på att förbereda att ha tre bikupor i min trädgård och jag har röjt i mitt garage för att få plats med kupor, lådor, ramar och annat som hör till biodlingen och jag ser fram mot att ha en spännande sommar med våra bin, jag som i höstas nästan var beredd att sälja eller skänka bort allt som hade med bin och honung att göra. Vad är det som har hänt?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *